Här har jag skrivit en ny dikt, inspirerad av en verklig händelse

Sisu

hon sprang maraton
slog aldrig ner på takten
tålig
senig
sammanbiten
böjbar
längs en snitsad bana
andades hon
svettades
höll tempo

i åratal
orkade hon
fast ligamenten i knäna slets ut
fast hjärtat tog stryk

trots metastaser
fortsatte hon
ta koffein
mot tillfälliga smärtor

med viljekraft
snavade hon
över mållinjen
precis som makthavarna hade räknat ut

hon fick aldrig sin segerkrans
hennes aska släpptes för vinden